Nyår

Inledningsvis vill jag säga att jag ber om ursäkt för min tråkiga, ångestladdade känsla över hela spektaklet nyår. Men det är så det är. Jag fylls av ångest när jag tänker på nyår. Det är redan förutsagt att det ska vara på ett visst sätt. Man ska ha så himla kul, äta fin mat, omringas av massa människor (som man kanske inte ens gillar), ha på sig en obekväm glittrig klänning, stå ute och frysa och få nackspärr av att stirra upp mot himlen i flera minuter, ha någon att kyssa på tolvslaget, vara uppe alldeles för länge (man MÅSTE ju iaf stanna till minst tolv). Ja, ni ser pessimismen över allt detta!

Så när jag entusiastiskt får frågan: "Vad händer på nyår?", kommer redan då ångesten över att jag måste svara att jag minsann ska på en jätte stor flådig fest, eller komma hem till nån på en mysig tre rätters middag med kompisar + respektive. När jag istället svarar med att: "Jag vet faktiskt inte, det blir nog lugnt", får jag ett medlidande förslag att jag ska hänga med denne, för nyår det ska man ju inte spendera själv hemma i soffan med näven i chipspåsen. Men vet ni vad? Det går alldeles utmärkt. Självklart skulle jag tycka det vore jätte kul att hitta på nått den kvällen. Men då ska det vara nått JAG vill, som berikar.

Självklart har jag haft några lyckade nyårsaftnar (stavning?), men överlag är det ett överskattad fenomen.

Sen kommer vi ju till det här med nyårslöften, eller att inleda nya året på bästa sätt. Nystart, med allt vad det innebär. Nee, jag ska göra tvärtom, inte lova massa saker. Inte ha press. Jag ska lära mig att känna efter. Känna vad jag själv vill, okej det blir ju nästan som ett löfte :)

Så jag önskar alla en God Jul (för julen gillar jag minsann)!!