Vakna med the Voice ställde frågan om man själv eller någon man känner ändras när man blir tillsammans med någon.
Min syn på det är att alla förändras mer eller mindre. Kan vara till det negativa eller till det positiva. Jag tror inte att man ska vara så rädd för förändringar, det är en naturlig del i åldrandet och mognaden. I vissa fall kan par forma varandra med deras personliga åsikter och beteenden.
Jag kan absolut säga att jag har ändrat mig enormt, varit tillsammans med Stefan i 14 månader nu och skulle inte vilja gå tillbaka till den jag var innan. Jag hade inte så stark tro på kärleken, även om jag haft en del förhållanden och självklart varit kär. Men jag såg på förhållanden på ett annat sätt. Nu vet jag vikten av att ställa upp för varandra, ha tillit och att sätta saker i ett större perspektiv. Vissa saker är egentligen helt irrelevanta att ta upp eller skapa en irritation över. Vad är viktigt för er? Vad är inte viktigt?
Tycker det är otroligt skönt och tryggt att äntligen hittat "mig själv". Vårat förhållande har absolut gjort mig mer självsäker :)
Det är bara första perioden som man har myskvällar hela tiden och umgås mycket med sin nya kärlek. Och det tycker jag absolut inte är konstigt på något sätt. Man är sprudlande kär, nyfikna på varandra och saknar varandra hela tiden. Under tiden som förhållandet växer så börjar man få lite mer eget liv också!
Något som jag tycker är jätte kul är att man kan få nya intressen och hittar nöje i att göra saker man tidigare inte gjort. Man har mycket att lära av varandra.
Det är viktigt att man är samma person som innan, har samma vänner (även om man automatiskt kanske får fler vänner och bekanta genom sin partner) och samma värderingar.
Men personligheten, som är karakteristiska mönster av känslor, tänkande och beteende (enl Wikipedia) kan påverkas i olika situationer.
Man kanske helt plötsligt upptäcker vilka vänner som är ens riktiga vänner. Vilka vänner som haft ett annat syfte än man själv har haft på vänskapen (av det andra könet).
Värderingarna kan också förändras. Även om man oftast har man en grundläggande uppfattning om ens tankar, handlingar och tillstånd.
Vad tycker ni? Är det "rätt" att en person förändras i ett förhållande? Nu syftar jag inte på de som förändras till det negativa. De som helt byter kompiskrets, de som slutar bry sig om sitt utseende och välmående, de som ändras så mycket att de inte är samma person längre eller de som enbart lever efter partnerns viljor och åsikter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar