Nu har jag slutat på Asko och jag står utan jobb och gott om fritid. När Tobbe åkte till jobbet imorse somna jag om men vaknade panikslagen och tänkte "shit, vad är klockan?!" men kom snabbt på att jag har inget att gå upp till, ingen tid att passa. Har aldrig på snart sex år vart utan jobb och jag hatar det. Speciellt att veta att jag kommer behöva leva på existensminimum.. Så hej nudlar, hårt billigt toapapper och 2-in 1 shampoo.
Jag har ju kvar Biltema varannan helg, men det ger ju inte många tusenlappar i månaden. Har sökt jobb efter jobb men det är stendött, och eftersom jag är en Arbetsförmedlings hatare (starkt ord, jag vet) så vill jag fixa jobb på egen hand och intalar mig själv att inte behöva gå på bidrag, sitta på möten efter möten som ger samma ovärda information, prata med nån bitter jobbcoach och tvingas söka jobb i Norrland.
MEN. Jag får släpa mig iväg dit idag då jag inte ens fått in en fot (inte ens en liten tå) på nån arbetsplats.
Det enda positiva är att gymmet kommer bli mitt andra hem <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar