Söndags ångest

Ångest är kanske lite att ta i, men på nått konstigt sätt så kändes det obekvämt när jag vakna upp. För lite sömn resulterar oftast i rubbat humör för mig. Inte så att jag är otrevlig eller att det märks särskilt mycket utåt sett. Men jag blir ganska emotionell och tankeverksamheten startar..konstigt att sömn kan ha så stor påverkan på en. Så när jag vakna så kände jag mig tom. Olustig känsla.

I fredags var jag på Harrys med några från jobbet och åt och drack öl som smaka helt underbart efter en veckas jobb. Ja, jag har en stark kärlek för öl :) Sen kände vi att vi sänkte medelåldern rätt rejält eftersom det var minnenas afton, så vi gick över till Glädje. Helt ok kväll, men kom hem alldeles för sent.

Vakna tidigt av en morgonpigg och rastlös syster som försökte övertala mig att komma till henne. Men min kropp löd inte huvudet och jag satt nästintill fast i soffan tills mamma hämta mig vid halv två. Hem till mamma och fira lilla(!)syster som fyller 15. Jisses, hur gick det till? Var inte hon 8 år nyss?

Tacos och cheesecake utlöste matkoma och jag var helt svullen resten av dagen..

Åkte därifrån först vid åtta på kvällen och det blev lite film hos syster. Sen kom en kompis på besök som var chaufför och vid två tiden inatt fylldes helt plötsligt min lägenhet av fem testorenstinna karlar. Två st låg oberört och halvsov i min soffa medans vi andra spela musik, låtsasbråka med varandra, prata om fisar, muskler och tatueringar. Stereotypt könsbundet till den grad att det nästan är löjligt. Men eftersom jag enligt mina killkomisar är en "kille utan kuk", så var jag lika inne i diskussionen.

Kl fem, nykter, men väldigt trött däcka jag i sängen och fick måttlig ångest över att det börjar ljusna. Så idag mina vänner vakna jag tolv, fortfarande omänskligt trött gick jag i zoombiegång till köket för att fixa kaffe. Och nu kryper rastlösheten över mig och jag börjar få panik över att jag bara suttit framför teven och nästintill inte ens tittat ut genom fönstret när klockan närmar sig halv två.

Idag så ska jag träna. Och om det så ska innebära att jag stupar av trötthet eller spyr av illamående under passet så ska jag fan dit. Att inte ha tränat sen i tisdags är en skam. Skäms på dig, Ninni.

Hur bäddar singlar sina sängar (beror väl på hur sexuellt aktiv man är, eller hur många som sover över), men om man förutser att det enbart är en själv som ska sova i sängen menar jag? Jag har 1,80 säng, alltså dubbelsäng och bäddar båda sidor, men sover bara på en. Ska man kanske börja ligga i mitten, bre ut sig och utnyttja hela ytan? Har ju ändå en kontinentalsäng, så jag har ingen jobbig skarv i mitten.. men njae, känns bäst och ligga på "min sida". Sjukt ovärd grej att ta upp egentligen.

Ha en skön söndag alla fina!